Hemlagad ravioli med tomatsås

Något av det godaste jag vet är hemlagad ravioli.
Det låter besvärligt att göra, men övning ger färdighet.
Jag har försökt att göra pedagogiskt för er, steg för steg.
Du kan fylla dem med vad du tycker om. Denna gången mixade jag lika delar keso,  riven pecorino och soltorkade tomater.
Till degen använder jag  mig av receptet som finns på durumvetepåsen, tänk på att vara försiktigt med mängden mjöl. Ta hellre för lite än för mycket, när du kavlar ut den kan du alltid tillsätta mer mjöl, det är svårare tvärtom. Och får man för mycket mjöl i blir raviolin riktigt trist.

1. Dela upp degen i fyra bitar. Det är lättare att kavla mindre bitar, än en stor.

2.När degen är riktigt tunn så stansar jag löst med ett mått, så att jag använder hela ytan när jag sen lägger på fyllningen.

3. Lägg på fyllningen, denna gången rev jag en bit basilika och la på varje ravioli.

4. Pensla med vatten runt varje ravioli.

5. Lägg på en utkavlad deg ovanpå den andra med fyllningen, tryck till runt varje ravioli. Stansa sen ut med ett mått. Ibland använder jag mig av ett champangeglas (man tager vad man haver).

6. Tumma runt kanten på varje ravioli. Låt dem sen ligga och torka på en handduk minst 15 min innan du sjuder dem i rikligt med vatten i ca 3 min.
Ta upp raviolin, låt den rinna av och stek till dem i lite smör och olja.
7. Jag serverar just denna raviolin med hemlagad tomatsås, se mitt recept i tidigare blogg.

Växthus, hemmabygge

Måste bara visa er bilder på vårt nya lilla växthus i Mellbystrand.

Som jag skrev om i en tidigare blogg så "lovade" Anders mig att bygga ett.
Men först fick det bli en liten tur till Willab i Båstad innan han tände till ordentligt och fick ordning på sina hemmaritningar.
Kostnaden för ett litet färdigt växthus hos Willab varierade mellan 12.000 och 20.000 kr, lite väl dyrt tyckte vi.
Så det fick allt bli ett hemmabygge ändå.
Vår kostnad blev bara 3.000 kr och ett mycket stabilt växthus och faktiskt snyggt om vi får säga det själva.

Först så grävdes plintarna ner:

Sen kom de svarta stolparna upp, (de ska sen ingå i vårt nya staket mot grannen):

Istället för glasrutor, som ofta går sönder, valde vi att sätta upp isolerplastrutor:

Så här det det ut ifrån grannens håll:

Nu har jag planterat tomater, satt potatis och om någon vecka ska våra krukor med basilika få stå där inne också:

Växthuset är 250 cm x 70 cm, precis vad vi behövde!

Gnocchi med örtmarinerad aubergine

I dagens DI(20120508) stod det om en bred studie om svenska folkets värderingar som genomförts på initiativ av managementkonsulten Preera, VolvoIT och Skandia.
Där presenterar man vilka samhällsvärderingar människor vill ska forma framtiden.
De topp tre man vill se är arbetstillfällen, ekonomisk stabilitet och ansvar för kommande generationer.
Väljer man att äta vegetariskt och ekologiskt tar man ett stort ansvar för den värld som kommande generationer ska leva i. "Vi ärver inte jorden, vi lånar den av våra barn och barnbarn".

Har äntligen hittat ett recept på riktigt god gnocchi i Paul Svenssons nya kokbok "Pauls kök". Gör dessa och njut!

Sparrispotatisgnocchi
350 g sparrispotatis eller annan delikatesspotatis
1 äggula
25 g smör
1/4 dl olivolja
2½ dl vetemjöl (tag gärna lite mindre, jag tar så att det precis håller ihop)
salt

1. Sjud potatisen
2. Riv den när den är ljummen, blanda med äggula, smör, olivolja och vetemjöl.
3. Knåda i 5 min.
4. Rulla ut längder och dela i 1cm länga bitar.
5. Tryck till med gaffel och koka i lättsaltat vatten tills gnocchin flyter upp.
6. Spola i kallt vatten, och stek i rikligt med smör och olivolja innan serveringen.

Till detta åt vi:
Örtmarinerad aubergine
1 aubergine
knappt 2 msk salt
½ dl olivolja
½dl finhackad persilja
½ dl finhackad basilika
10 körsbärstomater
1-2 vitlöksklyftor
½ dl balsamvinäger

1. Skölj auberginen, skär den i ½ cm tjocka skivor på längden, salta dem, låt dem ligga och dra i ½ halvtimme. Skölj och torka av dem.
2. Stek dem mjuka i lite olja.
3. Varva auberginen med tomaterna och kryddorna, slå över vinägerna, låt stå och dra i 1 timme.

Sparrispaj med nässelricotta

I helgen har det varit koutsläpp på många gårdar i södra Sverige, folk har vallfärdat till dessa gårdar för att glädjas med djuren. Några timmar senare är grillarna igång och man njuter av samma djur som man innan gladdes med. Vi är rätt bra konstiga!

Nu är det äntligen dags att kunna skörda det första i naturen. Vårens första späda nässlor är supergoda.
Jag plockar dem med sax och handskar.
Idag blev det en paj, annars är väl det vanligaste hos oss nässelsoppa.
Det får det bli på torsdag, har plockat med mig en hel del från stugan. Sköljde dem noga och la dem i en plastpåse som jag blåste luft i och sen knöt ihop. Då håller de sig länge tack vare koldioxiden i utandningsluften.

Sparrispaj med nässelricotta

Gör en vanlig pajdeg, (100g smör, 2 dl vetemjöl köres i matberedaren, häll i några msk iskallt vatten tills degen går ihop, klart).
Förgrädda i 200 graders ugn tills den fått lite fin färg (ca 10 min).

Fyllning:
250 g ricotta
80g förvällda och urkramade nässlor
1 dl finhackad persilja
2-3 vitlöksklyftor (jag tog 1 vanlig lök, mormor äter inget med vitlök i)
1,5 dl riven vällagrad ost
3 ägg
salt och svartpeppar

1. Mixa ricottan med nässlorna, persiljan, vitlöken och 2/3 av osten, smaka av med salt och peppar
2. Fördela i pajskalet
3. Lägg i sparrisen, tryck ner dem lite lätt.
4. Knäck äggen över pajen och krydda med salt och peppar, toppa med resten av osten.
5. Grädda ca 25min i ugnen tills den fått fin färg.